Bok: Stora boken om bakning

Från boken Stora boken om bakning ICA bokförlag har provat en hel del recept. Ryska vetekakor, stora bullar med fyllning av bl.a. keso och syltade apelsinskal blev riktigt goda och roliga, Danska vallmorutor (tebirks) är en annan favorit i boken som kom 1984. Här finns allt från matbröd till småkakor.

Bok: Nybakat

Carina Sigebo Rosvalls bok Nybakat från 2005 har undertiteln Mor och dotter bakar efter sina bästa familjerecept och med varje recept kommer en liten glimt från deras liv med just det receptet. Om mostrar och födelsedagar, ungkarlar och tidigare pojkvänner, om småbröder och konditorier, blandas med enkla och bra beskrivningar på hur man gör. Varje recept har en bild av bakverket. Har provat flera recept, både bröd och tårtor och tycker recepten är lätta att följa. En liten tunn bok som innehåller många recept som bakats under 1900-talet.

Bok: Enklare bröd av Martin Johansson

Bokens titel lovar enkelhet, jag har bara bakat ett bröd och (och småskorpor) hittills. Rostebröd (förra inlägget) var enkelt att göra även om en viss snits och försiktighet krävdes i momentet där degen flyttas från bunke till bakbord och vidare till formen. Här fanns en risk att hamna i ett väldigt kletande med degen som undveks genom att ha fördelat ut fröna jämnt över en yta lång som formen och bred som formen x 3 (man viker degen till ett avlångt paket). Där fröna inte låg tillräckligt tätt fastnade degen i underlaget. Vikbröden han skriver om har jag skjutit upp att göra, tycker att de verkar lite krångliga. Degen ska vikas och dras flera gånger med ca 30 minuter mellan varje gång. Även där ska degen vara kletig och hanteras i vikningarna med en hand doppad i vatten.

Bok: Från slottsgemak och herrgårdskök

Gunilla Wärles bok Från slottsgemak och herrgårdskök gavs ut 1984. I den finns alla möjliga maträtter, från småkakor och annat kaffebröd till hela middagar från olika herrgårdar och slott i södra Sverige.  Recepten och reportagen som samlats i boken publicerades ursprungligen i Hemmets veckotidning under åren 1976-1980. Jag har haft den sedan utställningen Alla tiders mat på Läckö slott på 80-talet. En rolig blandning av användbara recept, kulturhistoria och hemmahosreportage.

Bok: Matbröd - baka världens bästa bröd

Har provat flera recept ur Annica Tribergs bok.  En trevlig bok med lättbegripliga recept. 

Några av dem kommer jag säkert att baka igen.  Varje bröd har fått en sida och är uppställda i bokstavsordning från Alpbröd till Överblivna limpan.  Det jag saknar är lite extra info om bröden.  Varför heter t ex Grants limpa som den gör?  Men den har ett behändigt format och med sina 70 sidor är den lätthanterlig och lättöverskådlig.  Här är det recepten som gäller och de är anpassade till svenska förhållanden (ugnar,  mjölsorter mm).  Boken bygger på hennes bok Jorden runt på 80 degar, som jag inte sett,  kanske innehåller den mer fördjupande info om bröden och deras ursprung. 

Bok: Landskapsbröd

Det finns så många olika bröd som traditionellt bakats i Sverige.  Jag har provat några av recepten i boken Landskapsbröd. Arbogakringlorna t ex var ett av flera kringelrecept. Här finns vita,  mörka och grova,  mjuka och hårda bröd från norr till  söder,  ett bröd per landskap. En trevlig bok med bra recept och lite bakgrundshistoria om varje bröd. 

litet botaniskt äventyr där jag får anledning att fundera över floran eller snarare flororna

När jag var ute och gick i eklandskapet (jo vi har det här i Väderstad också) för någon vecka sedan hade vitsipporna knappt börjat blomma men en matta av blad och knoppar hade börjat breda ut sig bland hassel och ekar. I vitsippsmattan fanns en annan växt som också bredde ut sig på liknade sätt och  bladen var flikiga och lite vitsippslika. Knopparna däremot var rundare, mer slutna och lite fjälliga. Jag plockade med mig en hem för att kolla i floran. Den blev bortglömd i fickan på jackan och när jag plockade fram den gick den inte att likna vid någonting längre... så för ett par dar sedan var jag tillbaka på samma plats igen. Vitsipporna hade börjat blomma och den lilla look a like-växten var nu inte lika lätt att se. Den hade också börjat blomma men hade oansenligt små gröna kronblad, nästan som om det bara var foderblad. En muterad vitsippa? Temperaturen stiger. Tänk om jag hittat en ny! Det är ju inte helt ovanligt. Har själv en samling av både blå, rosa och fyllda vitsippor med mer eller mindre regelbundna kronblad. Började mitt bläddrande i Mossbergs flora (Den nya nordiska floran av Bo Mossberg och Lennart Stenberg). Men helt lik en vitsippa är den inte. Den lilla växten har ett slags mjöl på sig, inte så att det syns men det känns på fingrarna. Kanske en sk farina, av samma slag som många vivor i primulasläktet har?  Det blir ett oändligt bläddrande i Mossbergs flora. Den lilla mjölsippan har jag satt i ett glas med vatten och där står den några dagar medan jag letar då och då. Växten är ganska spröd och växte ytligt så jag fick med rötter också. Rötterna är vita och rena, nästan helt utan jord.  Jag hittar den tillslut, inte bland sippor och inte bland vivor, utan i en alldeles egen kategori på sidan 573 (!) Desmeknoppsväxter. Jo detta är en desmeknopp. Ett växtnamn som jag hört och läst men som jag nog aldrig sett. Men är det en desmeknopp? Mossbergs flora är bra för där finns alla växter med, teckningarna är fina men texten... tråkig. Och ibland tar han inte ens med uppgifter så att det går att jämföra två lika växter. Men om desmeknoppen har Lennart Stenberg ändå lyckats få med doften! Den har myskdoftande blommor skriver han. Jag börjar snusa ner näsan i de små oansenliga blommorna. Nej, jag kan inte känna någon myskdoft. Nu har ju vi människor begåvats med väldigt olika luktsinnen så jag tar med glaset och stoppar under Morgans näsa. Nej, någon myskdoft kännar han inte. Tycker bara det luktar unket vatten säger han.  Jo, det gör det väl säger jag och tänker att jag borde bytt vatten på den stackars växten. Frågan är om Lennart Stenberg har luktat på desmeknopp? Eller bara fört vidare en gammal uppgift. För i mitt fortsatta sökande efter vilken växt jag funnit letar jag även i Vilda växter i Norden av Carl-Fredrik Lundevall och Gebbe Björkman. Och där står det! Citat: Den avger visserligen en svag myskdoft, men blommorna luktar snarast som unket dricksvatten. nästan ordagrant som Morgan sa.  I deras intressanta bok kan man även läsa vad ordet desme betyder. Man får också veta att den lilla växten ställde till problem för Linné eftersom den inte alls passade in i hans klassificeringssystem. Jojo, han försökte helt enkelt att inte låtsas om att den inte uppförde sig som han ville med sina ståndare och pistiller och kallade den Adoxa moschatellina där adoxa står för utan berömmelse och moschatus betyder myskdoftande (moschtellina var ett namn som växten hade långt före Linné och kanske var mysk då ett vidare begrepp?) I Bo Nyléns fotoflora står det också att: Blommorna har en svag mysk- eller balsamdoft. Att ha en flora som täcker allt och även funkar att ha med sig ut är nog inte möjligt. Mossbergs är bra eftersom där finns 3 250 växter beskrivna! Men det betyder ju också att den är så stor och tung att den inte är något man stoppar i fickan, möjligen har med i bilbiblioteket på längre turer. Att beskriva så många växter gör ju också att den blir så tråkigt kortfattad. Gebbes och Carl-Fredrik Lundevalls bok tar bara upp 400 växter men gör det på ett mycket roligare sätt. Här kan man läsa om gamla användningar och folkliga namn. Den väcker lust att få veta mer och det får man.Varje växt presenteras i en eller flera spalter med fina illustrationer.  Bo Nyléns fotoflora från 1992 har jag haft mycket nytta av. Han har klämt in över 1000 växter i fickformat. Fast då får fickorna vara stora och hålla för den ganska tunga boken. Bo Nylén har korta texter men han lyckas nästan alltid få med  någon liten kulturhistorisk information om vad växten använts till som sällan finns med i andra floror. Den återvänder jag ofta och gärna till.